The Temporal Void

Hh.. Den här boken söp jag bort på Finlandsfärjan.. halvläst!!! Hehe, rätt typiskt.. Jag får ta och köpa en ny!!

GOD JUL!!!

Matter

Skriven av Ian M. Banks år 2008

Matter är en bok i den så kallade ”Culture”-serien. The Culture är en avancerad framtida civilisation där mänskligheten (och diverse utomjordliga raser) lever tillsammans med (och i) intelligenta rymdskepp. Det är en väldigt komplex och intressant civilisation som Banks har hittat på och böckerna som utspelas i densamma brukar oftast vara mycket läsvärda. Vill man fördjupa sig i The Culture föreslår jag att man kollar in denna wikipeda-artikel.

Som oftast i Banks böcker har historien i Matter fler parallella spår. Den ena utspelar sig på ”skalvärlden” (shellworld) Sursamen och handlar om ett förteknologiskt feodalt samhälle kallat Sarl. Tronarvingen i Sarls kungahus, Prins Ferbin blir vittne till lönnmordet av sin far (kung Hausk) utfört av kungens egen rådgivare tyl Loesp. Denne försöker dölja mordet genom att meddela att kungen och hans son blivit dödade och försvunna på slagfältet i det rådande kriget med ett angränsande kungadöme. Prins Ferbin fruktar nu för sitt liv och flyr tillsammans med sin tjänare Choubris Holse. Deras flykt tar dem uppåt genom skalvärldens olika nivåer mot dess yta i deras sökande efter hjälp att hämnas sin far och ställa Loesp inför rättvisan.

Samtidigt får vi följa Prins Ferbins syster, Djan Seriy Anaplian som lämnat Sursamen flera år tidigare för att bli en agent av ” Special Circumstances” (en secret service liknande organisation i The Culture). Hon får höra om sin faders död och bestämmer sig för att återvända till Sursamen.

I bokens tredje parallellhistoria följer vi Ferbins lillebror Oramen som i väntan på att uppnå tillräcklig ålder att ta över tronen efter sin döda fader, får finna sig i att underställa sig tyl Loesp som tagit över kungadömet under tiden. Han blir satt att leda utgrävningarna i den ”namnlösa staden” under vars uråldriga byggnader man funnit mystiska föremål av okänt ursprung och ålder.

Under berättelsens gång får vi möta många spännande varelser och artificiella intelligenser (”Minds”) och Banks skruvar successivt upp tempot i boken i takt med att han knyter ihop dess parallella trådar. Mot slutet av boken går det i rasande takt fram emot historiens rafflade och skönt oväntade upplösning.

Denna bok rekommenderas varmt, men även de andra böckerna i The Culture-serien:

Consider Phlebas (1987)
The Player of Games (1988)
Use of Weapons (1990)
The State of the Art (1991)
Excession (1996)
Inversions (1998)

Look to Windward (2000)

Heads

Skriven av Greg Bear 1990

Heads är en kortroman som egentligen består av flera parallella historier som till synes kan verka lite svåra att fläta samman i en och samma bok. Huvudspåret i romanen handlar om William vars forskning att nå den absoluta nollpunkten utförs i en grotta på månen. Bortsett från en massa annan super-hi-tech utrustning har han även en ”QL-Thinker” (QL = Quantum Logic) till sin hjälp. Denna typ av kvantdator är per definition väldigt svår att jobba med då den försöker lösa alla problem samtidigt, även sådana man inte en bett den att jobba med. Ibland kommer den till och med på lösningar till problem man inte viste existerade. För att man över huvud taget skall kunna kommunicera med den behövs ett separat interfacesystem som översätter människa/QL interaktionen.
Williams forskning går framåt och en dag rapporterar QLTn konstiga anomalier i de prover han försöker kyla ned.

Under tiden har Williams fru, Rhosalind, köpt 500 kryogeniskt bevarade människohuvuden från jorden och tänker utföra experiment på dem i Williams grotta. Hon tänker försöka skanna deras hjärnor för att komma åt deras minnen och upplevelser.

Rhosalinds bror, Mikey, finner sig samtidigt mot sin vilja mitt uppe i en politisk maktkamp med många dolda motiv från de inblandande parterna.

Greg Bear försöker successivt att knyta ihop påsen och föra ihop de olika trådarna i denna historia. Han lyckas inte helt i min mening, men var för sig är de tillräckligt intressanta ändå.

Vad händer om man lyckas nå den absoluta nollpunkten?

Vad får vi veta om vi lyckas läsa minnena hos frysta huvuden?

Ska ”Logolisterna” lyckas stoppa Rhosalinds experiment och i så fall varför?

Bear har många bra idéer och koncept i denna bok. Williams experiment, QL-Thinkern och den halvreligösa ”sekten” Logolisterna är några exempel. De sistnämnda har faktisk skrämmande likheter med dagens Scientologer, och jag är övertygat om att Bear hade dem i åtanke när han skrev boken.

Greg Bear spinner vidare på många av idéerna i den senare boken ”Moving Mars” som även den är mycket läsvärd.

Böcker, böcker, böcker...

Just nu är jag inne i en tung läsperiod. Betar av titlar i rask takt, men köper nya ännu snabbare.. :) Nedan är en lista på vad som är online och vad som ligger på lut:

Just nu:
Peter F Hamilton "The Dreaming Void"
William Gibson "Spook Country"
Jack mcDevitt "Odyssey"
Simon Clark "Death's Dominion"
Scott Sigler "Infected"

I kö:
Peter F Hamilton "The Temporal Void"
Greg Egan "Incandescence"
Charles Stross "Halting State"
Jeff Long "The Descent"
Jeff Long "Deeper"
Scott Smith "The Ruins"
Graham Masterton "Omnibus"
Graham Masterton "Spirit"
Graham Masterton "Edgewise"

På inköpslistan:
Stephen Baxter "Phase Space"
Greg Bear "City at the End of Time"

... det är kul att åka pendeltåg!

Uppdatering på gång...

Jag vet att jag har varit dålig på att uppdatera den här bloggen.. *skäms* Hela sommaren bara försvann... Men nu ska jag bättra mig..

Nästa recension blir Ian M. Banks bok "Matter" och kommer inom kort *lovar*

Under tiden kan ni ju roa er med min andra blogg http://zkh-lyrics.blogspot.com/

Hälsar Krister

A Fire Upon the Deep

Skriven av Vernor Vinge år 1992.

En koloni människor bosatta högt i galaxens ”Beyond-zon” (*) har fått nys på ett 5 miljarder år gammalt dataarkiv beläget långt ned i ”Trancend-zonen” (**). Arkivet har inte varit uppkopplat på det ”Kända Nätet” på lika länge, så ingen vet vad för värdefull kunskap som kan dölja sig där. En expedition skickas dit och de bygger upp en forskningsstation kallad ”High Lab”.

Trots alla säkerhetsåtgärder de byggt kring arkrivet så lyckas de väcka till liv en virusartad maskinintelligens, minst lika gammal som arkivet själv. Sakta med säkert tar nu denna intelligens (senare kallad ”The Blight”) över ”High Lab” och hela expeditionen. Dock lyckas två av expeditionens medlemmar ”ladda upp” sig själva till stationens datornät och där undkomma. De har hittat information i arkivet som kan användas som ett motmedel för The Blight, och de hjälper ett antal ur expeditionen att fly i ett skepp tillsammans med denna information. De flyr nu mot galaxens ”Slow-zon” (***) där maskinintelligenser har svårt att fungera, allt medan The Blight sprider ut sig i de högre zonerna och tar över och ödelägger hela civilisationer.

De lyckas landa skeppet på en planet befolkad av de hundlika ”Tines”. Var och en för sig är en ”Tine” inte speciellt intelligenta, men tillsammans i en flock på ca fyra – sex stycken, har de samma intelligens som en människa om inte mer.

Människorna hamnar nu mitt i en långlivad konflikt mellan två Tinegrupperingar, som nu börjat kriga om ”rätten” att stjäla expeditionens skepp och dess teknologi. Alla vuxna människor i besättningen dödas i anfallen, men två barn överlever och blir tillfångatagna. Syskonparet Johanna och Jefri blir dock åtskilda och hålls nu fångna en på varje sida i konflikten.

Skeppet har hela tiden sänt ut en nödsignal, och denna uppfångas nu av Ravna Bergsndot på ”Vrinimi Organization”. Men hjälp av intelligensen ”The Old One” och tillsammans med den mystiske Pham Nuwen och två aliens i form utav intelligenta växter ”Blueshell” och ”Greenstalk”, ger sig hon iväg för att rädda barnen och komma åt motmedlet innan The Blight förgör dem och hela galaxen.

I den här boken visar verkligen Vernor Vinge upp hela sin palett av storslagna idéer, god berättarteknik och spännande personporträtt. Idén med galaxens olika ”Zones of Thought” (se nedan) och de flockbaserade varelserna Tines sätter verkligen extra krydda till denna historia.
Vinge skrev senare en ”prequel” (”A Deepness in the Sky”) som utspelar sig tjugotusen år innan denna historia, men som introducerar karaktären Pham Nuwen på ett bra sätt.

Galaxens ”Zones of Thought”

Vinges koncept att galaxen är uppdelad i olika zoner som begränsar både rymdfart och teknik att fungera.

The Unthinking Depth:

Den “djupaste” zonen som innefattar galaxens kärna. Knappt de enklaste biologiska eller maskinella intelligenser fungerar här. Rymdfart är i stort sett helt omöjlig vilket gör att utforskning av denna zon är väldigt svår.

The Slow Zone (***):

Rymdfart eller kommunikation snabbare än ljuset är inte möjlig här. Intelligens överstigande människans, och molekylär nanoteknologi är två andra omöjligheter. Jorden är en av planeterna som ligger i The Slow Zone.

The Beyond (*):

Här utspelar sig en stor del av ”A Fire Upon the Deep”. Snabbare än ljuset rymdfart och kommunikation är möjlig, även om den senare är extremt dyr. Antigravitation och människa-maskininterface fungerar. Kapaciteten hos biologisk eller maskinell intelligens ökar hela tiden ju närmare ”The Trancend” man kommer.

The Trancend (**):

Här huserar de superintelligenser som i boken kallas ”Powers”. Inga gränser för biologisk eller maskinell intelligens finns, inte heller kombinationer av de bägge. Nanoteknologi fungerar obehindrat och både snabbare än ljuset transporter samt kommunikation är betydligt snabbare än i The Beyond.

Tomorrow and Tomorrow

Skriven av Charles Sheffield år 1997.

Drake Merlins fru och stora kärlek, Anastasia blir plötsligt sjuk och diagnostiserad med en dödlig hjärnsjukdom utan kända botemedel. Drake skyr inga medel för att försöka hitta ett sätt att rädda livet på ”Ana”, men när tillsynes inga andra alternativ finns kvar, tar de beslutet att frysa ner Anas kropp hos företaget ”Second Chance” efter hennes död. Förhoppningen är nu att ett botemedel för hennes sjukdom skall vara upptäckt någon gång i framtiden, och att Ana tinas upp och kan bli återställd. Drake står nu inför två stora problem. Dels kostar det pengar att hålla Ana nedfryst hos ”Second Chance”, men viktigast av allt; Hur ska han se till att Ana verkligen blir upptinad i en okänd framtid?

Drake som är professionell kompositör och musiker, tillbringar nu de kommande tio åren med att frenetiskt komponera musik för att få in royaltypengar så att nedfrysningen skall vara säkrad. Men hans plan går längre än så. Mycket längre! Han planerar att frysa in sig själv, och ta plats bredvid Ana hos ”Second Chance”. För att öka sina chanser att bli upptinad i framtiden, börjar Drake nu skriva ned samtida musikhistoria, som ett dokument för framtiden. Men han utelämnar med flit lite information här och där för att väcka nyfikenheten hos en ev. framtida läsare, och därigenom kanske bli upptinad och väckt. Drake ansluter sig nu själv till sin nedfrysta Ana och tillsammans ger de sig ut på en osäker resa in i framtiden.
När han slutligen blir upptinad och väckt är det just av en historiker som blivit nyfiken på Drake Merlin och hans tidsepok. Året är 2512 och civilisationen som Drake mindes den är drastiskt förändrad, dock finns det ännu ingen behandling för Anas sjukdom. Drake tillbringar ett par år i vaket tillstånd för att ”betala” för sin återuppväckelse, men ber sedan att bli nedfrusen igen och inte väckt förens några nyheter finns angående Anas sjukdom.

Nu börjar Drakes resa på allvar. Han blir återuppväckt gång på gång, med längre och längre mellanrum mellan gångerna. För var gång har mänskligheten förändrats till nästan oigenkännlighet, men svaret på Drakes fråga är alltid detsamma; ”Inget sätt att bota Ana har upptäckts”.

Så här episk Sci-Fi är bara möjlig om historien kan sträcka sig över gigantiska tidperioder, och det gör den verkligen här. Tanken svindlar när man begrundar hur långt Drake måste färdas i tid och rum i sökandet efter att åter igen få träffa sin Ana. Berättelsen tar oss från ”nutid” till universums ände i ett aldrig sinande tempo. Sheffields idéer om mänsklighetens framtid är verkligen storslagna och detta är i mitt tycke hans bästa bok. Charles Sheffield avled år 2002 i en hjärntumör och var enligt mig en av de bästa ”moderna” Sci-Fi författarna.